Nu är det högtidsstunder för alla fotbollsälskare häromkring. Slutspelet i Africa Cup Of Nations – AFCON – som är den afrikanska kontinentens motsvarighet till EM, drog igång förra veckan, men tyvärr utan deltagande från Moçambique. Som jag skrivit om tidigare var vi på en kvalmatch mot Kap Verde-öarna som ju ”Mamborna” vann, men det visade sig bli den enda vinsten. Moçambique kom därmed bara trea i sin grupp efter Kap Verde och Zambia, och det räckte ju inte för att kvalificera sig till slutspelet. Icke desto mindre visas alla matcher på TV här genom den sydafrikanska sportkanalen SuperSports försorg, vilket är en säker publikmagnet för de barer och restauranger i Maputo som har möjlighet att visa matcherna.
Turneringen skulle egentligen ha spelats i Marocko, men p.g.a. den pågående ebola-epidemin ville de att evenemanget skulle skjutas på framtiden. Den afrikanska fotbollsunionen CAF vägrade dock att göra det, varpå Marocko drog sig ur värdskapet och de blev dessutom diskvalificerade från att delta.
På kort varsel tog då lilla Ekvatorialguinea istället över turneringen. Hur kommer det sig? Ja, det följer samma sorgliga mönster som när länder som Kina, Ryssland och Qatar lagt beslag på (=köper) alla större sportarrangemang på senare år… som OS, fotbolls-VM, friidrotts-VM och det nu pågående handbolls-VM’et i Doha. Det handlar alltså om länder med minst sagt tveksam inställning till allt vad mänskliga rättigheter heter, där pengarna går till ledarna istället för till folket, som genom sina arrangemang hoppas kunna putsa på sina internationella anseenden.
Ekvatorialguinea är egentligen ett väldigt rikt land tack vare sina stora oljeintäkter, men det kommer alltså inte folket till godo. Jag skrev tidigare om hur odemokratiskt Swaziland är, men här är det ännu värre. Den korrupte diktatorn Teodoro Obiang, som inte tolererar någon opposition eller fri press, har exempelvis utnämnt sig själv till landets Gud i gammal god Idi Amin-anda.
Men vi ser trots det fram mot allt kommade fotbollsgodis och kommer bänka oss i TV-soffan så mycket vi bara kan. Hoppas att även ni hemma i Sverige som är intresserade kan ratta in någon kanal som visar turneringen, för standarden på afrikansk fotboll har utvecklats otroligt mycket. Och så håller vi förstås lite extra på Gabon i sina gula tröjor och blå byxor!
Örby - Maputo - Lusaka 