Händer som talar – och händer som vinkar farväl

Jag har i något tidigare inlägg skrivit om ett dövcenter här i Maputo, Mãos que Falam – ”händer som talar”. Det är en grupp döva tjejer/kvinnor som träffas i en närbelägen kyrkas lokaler för att få utbildning i sömnad och andra praktiska hantverken. Personer här i landet som är döva eller har andra handikapp blir väldigt lätt diskriminerade och har svårt att komma in i samhället, och det anses ofta var en skam för familjen att de ”drabbats”. Många av de som ses tigga ute på gatorna sitter i rullstol eller är blinda (och ofta då med ett barn som ledsagare).

Fortsätt läsa ”Händer som talar – och händer som vinkar farväl”

Bistånd, Historia

Med energi bygger vi framtid

På många av de oranga elskåpen i Maputo står det att läsa ”Com energia construimos futuro” – Med energi bygger vi framtid. Så insiktsfullt och så sant! Jag gillar verkligen denna slogan… all heder åt den copywriter på det statliga elbolaget EDM som kläckte idén. För mig sänder det ekon från det förflutna, från en av mina favoritrörelser ur konsthistorien: de italienska futuristerna, som dyrkade farten, framåtskridandet, maskinsamhället (men tyvärr i vissa fall Mussolini också).

Hur som helst, eftersom jag fått önskemål om att skriva lite om vad Sida egentligen gör, så ger de här elskåpen mig en ingång till att göra detta. Energi är alltså ett område som Sida generellt satsar stort på, inte bara här i Moçambique, eftersom det visat sig vara ett effektivt sätt att bidra till de allt överskuggande målen fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt.

Fortsätt läsa ”Med energi bygger vi framtid”

Bistånd, Vardag

Stiltje

Ja, den senaste veckan har verkligen präglats av stiltje. Farmor och farfar flög nöjda och glada tillbaks till Sverige förra helgen, efter att deras andra vecka hos oss mest präglats av lugn och ro. Vi gjorde kortare utflykter med dem i eller omkring Maputo, eller så satt de med en god bok och en kopp té på vår balkong. Mycket mer än så behövs inte för att njuta av tillvaron! Dessutom for Karin iväg på tjänsteresa till staden Lichinga i Niassa-provinsen längst uppe i norra Moçambique, för att träffa personal på organisationen We Effect – eller Kooperation Utan Gränser som de hette förut.

Fortsätt läsa ”Stiltje”

Politik

Det politiska våldet visar sitt fula tryne

Förra veckan hände det i Moskva, när Putin-kritikern Boris Nemtsov sköts på öppen gata. Igår morse hände det i Maputo, när juridikprofessorn och konstititutionsexperten Gilles Cistac mördades utanför ett kafé inte alls långt från barnens skola. Ett kafé där jag själv fikat och lunchat ett flertal gånger. Vi passerade förbi där med bilen idag, och såg en hög av blommor och ljus på platsen.

Även om Cistac var välkänd erkänner jag gärna att jag inte hade hört talas om honom tidigare, men det har ändå tagit mig och alla andra här mycket hårt. Som namnet antyder var han fransman men naturaliserad moçambiker sen länge, och som sagt professor i juridik på det mest ansedda universitetet i Maputo. Varför det skedde, och vem som utförde det, vet man inte ännu, men det fanns en hotbild mot honom sen en tid tillbaks.

Fortsätt läsa ”Det politiska våldet visar sitt fula tryne”

Kultur, Utflykter

Kärt återseende

Lördagen 21/2 kom då det länge emotsedda besöket från (barnens) farmor och farfar. Kändes lite overkligt att det verkligen var dags nu efter allt skypande och mailande de senaste månaderna. Framåt 14 åkte vi ut till flygplatsen, och vi hade förstås fällt upp extrasätena längst bak i skuffen för att kunna trycka in sex personer plus bagage i bilen. Genom att visa sitt diplomatpass fick Karin tillstånd att gå in till passkontrollen för att möta upp dem redan där, för att kunna bistå om det dök upp eventuella problem som behövde portugisiska-kunskaper. Men allt gick så bra, och lyckligtvis hade alla väskorna kommit med efter bytena i Paris och Johannesburg.

Fortsätt läsa ”Kärt återseende”