
Benguerra
Det här gången ska det handla om vårt höstlov. Men det skulle nästan lika gärna kunna vara en fortsättning på det förra inläggets oturstema. Vår destination på lovet var staden Vilanculos, belägen i turistprovinsen framför andra, Inhambane, där populära stränder som Zavora, Tofo och Barra ligger på rad. Dessutom är Vilanculos porten till Bazaruto-arkipelagen på vars öar de kanske allra finaste stränderna finns. Vi var i Vilanculos förra höstlovet också och då körde vi de 70 milen upp, vilket vi hade tänkt bespara oss denna gången genom att flyga inrikes med ”landets stolthet”, flygbolaget LAM (de kallar sig själva comphania de bandeira – flaggbärarbolaget). Men så är det ju inte i verkligheten. De har blivit något av ett stående skämt och i folkmun står LAM för Late And Maybe eller Lost Around Mozambique. LAM är ett av många förlusttyngda statliga bolag som än mer dränerar den redan tömda statskassan, och de är notoriskt opålitliga med förseningar, inställda plan och genom att omdirigera flighter och lägga in oannonserade mellanlandningar. Till stor skada förstås för både näringslivet och aktörer inom turistindustrin.