Lusse i Lusaka

Lusse i Lusaka

Precis som i Maputo är Lucia den största svenska manifestationen under året. Ja det är till och med större än Nationaldagen. För Nationaldagar har ju alla länder, men Lucia är något unikt svenskt. Då bjuds det på mottagning i ambassadörens residens för uppemot 500 personer. Naturligtvis är alla svenskar i landet inbjudna, och därutöver massor av diplomater, regeringsföreträdare, folk från partnerorganisationer och andra vars närvaro på något sätt gagnar svenska intressen. Ännu har det dock inte gått lika långt som i Maputo där det fina Luciafirandet sista åren förvandlades till ett reklamjippo för svenskt näringsliv med affischer, banderoller och liknande. Kvällen inleddes med tal av vår svenska ambassadör Anna-Maj och därefter kom det traditionsenliga Luciatåget, som blev riktigt stort med ungefär 45 deltagare. Att Stella skulle vara med var nog ingen högoddsare, men även jag och Leo deltog för att få upp den manliga headcounten. Vi hann med ett par repetitioner innan Lucia så vi fick till sjungandet riktigt bra, fast jag (och många andra) tog till det gamla fusktricket med att ha texterna på ljusmanschetten.

Fortsätt läsa ”Lusse i Lusaka”

En kristen nation

En kristen nation

Nog för att religionen spelade en stor roll i Moçambique men zambierna tar det till en helt annan nivå. Här märks det på ett helt annat sätt i vardagslivet. Vi har flera skolor och college i vår del av Lusaka som framhäver sina kristna värderingar på stora skyltar ut mot gatan. Det syns också på många fordon i trafiken, framför allt på minibussarna men även på vanliga privatbilar, för de har dekaler med klatschiga bibelcitat på fram- eller bakrutan. ”Only God knows”, ”Lion of Judah”, ”Lamb of God” – ja sådant och mycket annat kan man läsa på bilarna. Ett par andra indikatorer på graden av religiositet: Regeringen har ett helt departement dedikerat till religiösa frågor, Ministry of Religious Affairs, och den 18:e oktober är National Prayer Day, en nationell helgdag för bön och kontemplation. Som jag förstår det går detta ända tillbaks till David Livingstone. Hans tes var att kolonisationen vilade på två ben: handel och kristendom. Med hjälp av dessa två stöttepelare skulle civilisationen tas till Afrika. Sen dröjde det inte länge förrän engelska missionärer strömmade till kolonierna. Med allt gott de gjorde i form av att bygga sjukhus, skolor, barnhem och så vidare, var det inga problem att till på köpet sälja in Gud och Jesus till lokalbefolkningen. Evangeliet föll i särskild god jord här.

Fortsätt läsa ”En kristen nation”