Efter Idai – Kenneth

Efter Idai – Kenneth

Så var det dags igen! Aldrig tidigare har Moçambique drabbats av två cykloner under samma säsong, men som om det inte räckte med Idai förra månaden slog Kenneth till i torsdags, den 25:e. Nu var det den nordligaste provinsen Cabo Delgado, gränsande till Tanzania, som stod i skottlinjen. Kenneth var minst lika stark som Idai och har skapat stor materiell förödelse, men orsakat förhållandevis få dödsfall än så länge. Cabo Delgado är mer glesbefolkat och mer höglänt än de områden där Idai drog fram, så befolkningen har större möjlighet att komma undan översvämningarna som följer av att regnet vräkt ner ända sen själva stormen passerade. Provinshuvudstaden Pemba var inte så hårt utsatt av själva cyklonen men står under vatten nu. Värst drabbades Quirimbas-arkipelagen, en kedja av små paradisöar en bit utanför kusten. Huvudön Ibo, av stort historiskt intresse som gammal handelsplats (Vasco da Gama var där 1502), inte minst för slavar, är mer eller mindre utplånad.

Fortsätt läsa ”Efter Idai – Kenneth”

Internationella familjen

Internationella familjen

Den gångna veckan blev Stella och jag lämnade ensamma. Karin for iväg till Lusaka på så kallad LIA-resa (Lärande i Arbetet), vilket är en förberedelseresa inför kommande stationering. Så därmed är det alltså offentligt: att Zambia blir vårt nästa hemland från och med i augusti – vilket förvisso en del av er som följer bloggen redan fått höra på olika vägar. Det känns fantastiskt att få fortsätta ännu några år utomlands eftersom vi inte på något sätt känner oss färdiga med Afrika. Alla, inklusive barnen, är mycket peppade. På den här LIA-resan fick Karin chans att träffa blivande kollegor och få inblick i arbetet som bedrivs på svenska ambassaden där, plus att leta hus och besöka barnens blivande skola, AISL (American International School of Lusaka).

Fortsätt läsa ”Internationella familjen”

En fika i Baixan

En fika i Baixan

I de katastrofdrabbade delarna av Moçambique  har den akut livräddande fasen avslutats sen en tid tillbaks. Vattnet har sjunkit undan så pass mycket att på vissa ställen börjar folk lämna sina uppsamlingsläger för att försöka återskapa något som liknar en vardag igen. Nu är det nya hotet sjukdomar som kolera och malaria. Läkare utan gränser tar emot över 200 kolerapatienter per dag, och flera har dött. På sikt hotar svält eftersom skördar och utsäde förstörts, men än så länge tycks distributionen av förnödenheter fungera. Tyvärr kommer anklagelser om att regeringspartiet Frelimo medvetet sinkat räddningsaktionerna, som koordineras av katastrofmyndigheten INGC, eftersom cyklonen härjade i en landsände där oppositionen av tradition är stark. Hur som helst är det förstås en enorm apparat med massor av folk och organisationer involverade. Siffror jag sett nämner ungefär 1000 experter på humanitär hjälp, 25 flygplan, 22 helikoptrar, 42 båtar, tre fregatter, 15 lastbilar och 17 drönare. Flygplanen har kommit från FN, Sydafrika, Tanzania, Angola, Marocko, Indien, Turkiet, Brasilien, Portugal, Frankrike, Italien, Österrike, Danmark, och så sent som idag kom det första planet från USAID (USA’s motsvarighet till Sida) fullastat med nödproviant – och fler är på väg. Härligt att se hur världen ställer upp! Den dagsaktuella siffran för omkomna är 598, men det kommer inte stanna där.

Fortsätt läsa ”En fika i Baixan”