Landet som försvann

Landet som försvann

Det börjar lida mot slutet av maj och då är det bråda dagar. I många hem packas det inför flytten från Moçambique, och i vanlig ordning har vi flera vänner som lämnar landet för nya destinationer. Så här års är det också många evenemang och festdagar som återkommer varje år – de minnesgoda av er kommer kanske ihåg att jag skrivit om detta tidigare. Det är exempelvis Mayfair, det årliga jippot på den amerikanska skolan där överskottet går till stipendier för lokala, högpresterande ungdomar. Och den 13:e maj hade EU-delegationen i Maputo arrangerat Dia da Europa – Europadagen. Den föregicks av en veckolång filmfestival där alla EU-länder bidrog med varsin film. Normalt är det aktuella filmer som visas, men för att uppmärksamma hundraårsminnet av Ingmar Bergmans födelse var det svenska inslaget i årets upplaga hans Höstsonaten.

Fortsätt läsa ”Landet som försvann”

Dhlakama är död

Dhlakama är död

I torsdags nåddes vi av nyheten att oppositionspartiet Renamos ledare sen nästan 40 år, Afonso Dhlakama, hade avlidit i en hjärtattack, 65 år gammal, i sviterna av diabetes som det verkar. Under våra år här i Moçambique har vi periodvis mer eller mindre väntat på hans dödsbud, fast då inte av naturliga orsaker. Han har varit utsatt för ett flertal attentatsförsök, och hans hem i staden Beira stormades i oktober 2015 av regeringens säkerhetsstyrkor och Dhlakama sattes i husarrest. Med det i åtanke skorrar det falskt när president Nyusi i sitt kondoleanstal refererar till den avlidne som ”sin bror”, och att han var deprimerad över att inte  ha hunnit sända hjälp i tid till den Renamo-befästning i närheten av nationalparken Gorongosa, dit Dhlakama ofta drog sig undan när det fanns en hotbild mot honom.

Fortsätt läsa ”Dhlakama är död”