Ja nu har barnen sjungit ut läsåret. De fick dock stanna på fritids ännu en vecka, men nu börjar sommarlovet på riktigt. Efter sommaren väntar stora förändringar med byte till en annan skola, men mer om det när den dagen kommer. Just nu packar vi resväskorna för en första semestervecka uppe i norra delen av landet, på ön Ilha de Moçambique som ursprungligen var en portugisisk handelsstation på rutten till Indien. Fram till 1898 var det dessutom landets huvudstad. Det är nog ingen vild gissning att nästa inlägg kommer därifrån, om bara uppkopplingarna fungerar.

En kul grej förra veckan var att det spelades en internationell tennisturnering i Maputo. Det var på den s.k. future-touren, två snäpp ner från den högsta ATP-touren, och de bästa spelarna i den här turneringen låg runt 300 på världsrankingen. Inte helt uselt alltså. Det spelades på den fina anläggningen med sex banor just brevid Maputos botaniska trädgård, Tunduru Gardens. Jag var nere där ett par gånger under veckan och kollade, och sen när det drog ihop sig till final åkte vi dit hela familjen tillsammans med lite vänner. Killen i den vita kepsen på bilden ovan, från Australien, vann lite sensationellt över en betydligt högre rankad sydafrikan. Inspirerande att se de här ruskigt duktiga killarna, som ändå är en bra bit från världstoppen (men några kanske tar sig dit en dag).

En annan intressant utflykt på sistone är när jag åkte ut till förstaden Matola för att söka upp skulptören Alberto Chissanos hem. Efter hans död 1994 har den fungerat som museum vilket jag ganska nyligen blivit varse. Matola åker vi ganska ofta igenom, men nu fick jag leta mig ut i områden en bit vid sidan av genomfartslederna, fast med hjälp av gps var det inga problem att hitta rätt. Där fanns dels ett galleri med verk av diverse andra konstnärer, och dels var själva boningshuset sprängfyllt med skulpturer och andra konstobjekt. Det visade sig även att min åldrige guide en gång i tiden hade varit elev hos Chissano.
Mer på konstfronten… Härom veckan var Karins kompis Helena, som jobbar på svenska ambassaden i Kampala, på besök. Då passade vi på att gå en guidad konstrunda genom Maputo a pé’s försorg, en verksamhet som drivs av en entusiastisk engelsk dam vid namn Jane Flood. Jag har tidigare gått en av hennes andra turer, då med Art Deco-tema, och denna gång var ämnet ”Hidden Maputo”. I praktiken innebar det att vi med henne som ciceron vandrade runt i Baixa-delen av stan och tittade på konstverk mer eller mindre ”gömda” för allmänheten inne på restauranger, i myndighetsbyggnader, på bakgårdar, i gamla biograffoajéer, etc. Det visade sig t.ex. att i receptionen på statliga telebolaget Mcel’s huvudkontor hängde ett fint verk av Malangatana som man aldrig hade sett annars. Jag skrev ju för ett tag sen ett inlägg om offentlig konst i Maputo, och det här var ett perfekt komplement till det.

