Shoppingcenter i Maputo

Att bo utomlands i tredje världen skiljer sig på vissa punkter inte så mycket åt jämfört med på hemmaplan i Sverige. Att åka och handla, t.ex, behöver man ju göra här också, och då kan det vara praktiskt att göra det någonstans där det finns många butiker under samma tak. De som har möjlighet drar förvisso gärna iväg till Sydafrika över en helg och kombinerar shopping och praktiska göromål som att reparera bilen eller göra läkarbesök, med att bo på någon trevlig lodge och åka på safari. Men i Maputo poppar det upp fler och fler shoppingcenter av modernt västerländskt (eller asiatiskt) snitt, för den växande lokala medelklassen och den inte oansenliga gruppen av utländska expats. Frågan är bara om klientelet är tillräckligt stort för att de ska bära sig?

Det första större köpcentret i Moçambique, Polana Shopping Center, minns jag höll på att färdigställas när jag besökte Karin här i början av tvåtusentalet, under hennes första jobbsejour i Maputo. Det ockuperar de tre understa våningarna i ett höghus med lägenheter.  Det är vårt närmaste köpcenter, men vi besöker det inte särskilt ofta. Det finns ingen större matvaruaffär där (dock en dyr deli) vilket oftast är det som får styra. Lite kuriosa är att landets första rulltrappor fanns här, vilket bara det lockade massor av nyfikna besökare i början.

Det klart största köpcentret är det som heter rätt och slätt Maputo Shopping Center, som öppnade 2007 i Baixa-delen av stan. Där finns enligt uppgift runt 150 butiker fördelade på fyra plan. Sen är det en restaurangvåning, och längst upp en spelhall med en helvetisk ljudnivå från alla arkadspel. I anslutning ligger också en utomhus-plaza med flera restauranger och det som tills nyligen var Maputos enda biograf (det fanns förstås fler biografer under portugistiden, men som alla är nerlagda). Jag gillar det här stället, det har en skön dynamik. Butikerna byts ut, det finns alltid något nytt att se och jag brukar klippa mig här. Centrumet fungerar också som en slags mötesplats för Maputos asiatiska och arabiska communities. Det finns dock ett stort aber: ägaren Mohammed Bachir, en av landets absolut rikaste personer. På ytan en framgångsstory. En from muslim som arbetat sig upp från att ha varit capulana-försäljare till att bygga upp ett enormt affärs- och fastighetsimperium. Han skänker pengar till de fattiga varje jul och har donerat stora summor till moskén.

Den andra sidan av myntet är att Obama-administrationen 2010 pekade ut honom som en ”drug lord”, och att köpcentret i själva verket är en fasad för att tvätta knarkpengar. Han utpekas som hjärnan bakom storskalig heroinsmuggling från Pakistan, där Moçambique fungerar som transitland. Detta fick stora konsekvenser. Alla amerikaner i landet är förbjudna att handla här. Visa och Mastercard har Bachir på sin svarta lista, så kontokort går inte att använda i dessa affärer. Bachirs son sparkades ut från AISM, den amerikanska skolan i Maputo där våra barn går nu, eftersom de inte längre accepterade hans ”smutsiga” pengar som betalning för skolavgifterna. Bachir svär sig emellertid fri från alla anklagelser, han har gråtit ut i TV-intervjuer om hur förödmjukad han är, alltmedan kommersen i hans köpcenter ostört rullar på – business as usual. För det hör ju till saken att han ger miljonbelopp i kampanjstöd till det styrande Frelimo-partiet, och dåvarande presidenten Guebuza invigde köpcentret vid öppningen. Han är alltså untouchable. En pikant detalj är att Bachir trots det kidnappades för några år sen, bara för att släppas fri några dagar senare. Vad det bottnade i har man aldrig fått veta.

Båda de ovanstående känns numera lite trånga, mörka och gyttriga. Mer modernt, ljust och luftigt är det på Shopping Marés som slog upp portarna sent 2011. Det här är ett multifunktionsbygge med lägenheter, butiker i två plan, restauranger och en del nöjesrelaterade lokaler. Jag misstänker dock att Marés kommer bli en förlorare i jakten på kunderna, och redan har flera butiker slagit igen där. Det ligger längst bort i norra änden av den milslånga strandvägen, Avenida da Marginal, i området Costa do Sol där Maputo tar slut. Det är lite avsides, och på vägen dit passerar man dessutom det nya hypade shoppingcentret Baía Mall (mer om det nedanför) så då kan man lika gärna stanna där för att handla. Marés har dock några trumfkort: där finns den i mitt tycke bästa bokhandeln i Maputo, och där finns den enda bowlinghallen i stan, som är mycket populär att ha barnkalas på. Framtiden får utvisa om det finns ett fortsatt liv för dem.

— Uppdatering 4/6 —
Vid mitt senaste besök i Marés upptäckte jag dessvärre att butiksdödens senaste offer är Livraria Luar, bokhandeln jag nämnde ovanför. De höll på att rea ut hela boksortimentet. Oerhört tråkigt att det inte bar sig längre för dem. Å andra sidan har byggkedjan Builder’s Warehouse slagit upp portarna för ett nytt varuhus precis jämte Marés. Lose some, win some.
—-

Alldeles nytt är Maputo Shopping & Entertainment Center, ett appendix till det monstruöst stora, kinesbyggda AFECC Gloria Hotel. Det är så nytt att knappt några affärslokaler hunnit slå upp portarna ännu – senast jag tittade in fanns bara en resebyrå och en stormarknad med kinesisk prägel. Hela komplexet, alltså shoppingcentret plus hotellet, är liksom byggt av kineser för kineser. Men som namnet antyder finns det en nöjesdel också, med en spelhall och en ultramodern 3D-biograf. Jag var nyligen med Leo och några av hans kompisar och kollade på superhjältefilmen Black Panther där, mitt första biobesök sen vi flyttade till Maputo, och en riktigt bra filmupplevelse faktiskt.

Och så det nyaste, modernaste och (kanske) bästa till sist: Baía Mall. Ett toppmodernt köpcenter i två etage med parkeringsplats på taket. Det invigdes för några månader sen, men fortfarande har bara ungefär hälften av lokalerna öppnat, där det ska inhysas affärer, banker, restauranger och caféer. Dessutom (ännu) ett nytt hotell precis bredvid. Det är hit jag åker oftast nu, av den enkla anledningen att det finns tre större mataffärer/stormarknader där: Game, Premier Spar och Woolworths – sydafrikanska kedjor alla tre. I dessa är det full ruljans, men i övrigt ekar det tomt i butikslokalerna. Det är en lite schizofren känsla över Baía Mall. Å ena sidan finns där lågpriskedjor för kläder som PEP och Mr. Price, men det medelklassklientel som det här köpcentret vänder sig till tittar inte åt det hållet. Å andra sidan finns det en rad exklusiva butiker för klockor, parfymer, smycken, porslin, inredning och herrmode, där jag hittills inte sett en människa. Personalen kan ostört sitta och blippa på sina telefoner i det oändliga. Lite sorgligt, men deras sortiment tycks vara för dyrt för de flesta, och då åker man hellre till Sydafrika för att shoppa sådana varor billigare. Men det kanske bara tar sin lilla tid för den här mallen att hitta sin form, och sin kundkrets. Och som sagt, många lokaler har inte öppnat ännu, inklusive fiskrestaurangen Ocean Basket som lär dra folk.

Ännu flera köpcenter är projekterade, men det är osäkert om de kommer hinna färdigställas under de 1,5 år vi har kvar här.

Ni som läser det här och bor eller har bott i Maputo: vad har ni för favoriter? Har jag kanske glömt nå’t?