Utökat ordförråd

Min undervisning i portugisiska tog slut strax innan nyår, eftersom jag hade gjort slut på alla lektionstimmar som jag har rätt till enligt Sidas regler. Jag kunde visserligen fortsätta ta lektioner och betala ur egen ficka vilket dock skulle bli för dyrt i längden, så nu är det helt upp till mig själv att förkovra mig i det portugisiska språket. Att slå upp alla ord jag inte förstår i lexikon eller översättningsappar skulle bli helt oöverstigligt, men jag brukar försöka kolla upp ord som i sitt sammanhang verkar betydelsefulla. Sista dagarna är det framför allt två glosor som av olika anledningar figurerat i nyhetsrapporteringen som var helt nya för mig, men som nu sitter inpräntade i hjärnbarken…

1) Terramoto: jordbävning.
Ja, så har man fått uppleva sin första jordbävning. Igår kväll skulle jag som vanligt på måndagar spela fotboll, och jag satt på en stol här hemma och knöt skorna. Plötsligt började allt att svaja i rummet, stolen skälvde liksom under en kort period. Trodde först att jag fått ett yrselanfall, men barnen hade också märkt hur taklamporna börjat svänga. Vi tänkte att det kanske var sprängningar i samband med det stora brobygget över Maputo-bukten. När jag kort därefter gick iväg mot Skandinaviska Skolan där vi spelar och passerade den stora Avenida Julius Nyerere, såg jag hur den var full av mer eller mindre skärrade människor som lämnat sina lägenheter i höghusen som kantar avenyn. Efter lite efterforskningar på nätet visade det sig att det verkligen varit en jordbävning, långt bort i Botswana, med magnituden 6,8 på Richterskalan. Den största i landets historia. Och den kände vi alltså av, ända hit bort till Moçambique. Det hade tydligen varit ytterligare ett jordskalv på 5,2 tidigare på dagen, i nordvästra Sydafrika, men det märkte vi inte. Det har dock inte rapporterats några skador i Maputo, vare sig materiella eller mänskliga, förutom att en och annan blivit lite chockad… framför allt personer som bor högt upp i höghusen. Men även om upplevelsen inte var så chockartad just för oss, har vi fått en känsla för hur skrämmande det skulle kunna vara att befinna sig mitt i ett skalv med full kraft.

2)  Greve: strejk.
En del av förarna av de minibussar – chapas – som används i kollektivtrafiken har strejkat sista dagarna, och hotat att använda våld mot de som inte strejkar. Orsaken är att bensinpriserna höjdes härom veckan, från 50 meticais (SEK 6,70) till 56 (SEK 7,50) per liter. Om det är något som kan tända gnistan för folkets missnöje så är det höjda priser dels på bröd och dels på chapa-biljetter. Senast det hände, för en 4-5 år sen, ledde det till svåra upplopp. Regeringen vill till varje pris undvika nya protester, vilket anses gynna oppositionen, och av den anledningen har det förts en politik där man subventionerar priserna på mjöl och drivmedel. På mackarna har bensin och diesel därför tills nu sålts till priser som understiger oljeimportörernas inköpspriser, och mellanskillnaden har staten stått för. Detta absurda system har förstås kostat staten enorma summor, och de har dragit på sig stora skulder till oljebolagen. Vid några tillfällen på senare tid har mackarna i Maputo sinat, vilket tros bero på att staten inte kunnat betala sin del av notan. Systemet har missbrukats också, exempelvis då tankbilar från grannen Zimbabwe systematiskt korsar gränsen, fyller upp tankarna, och återvänder hem där de kan sälja bensinen mycket dyrare.

Så givet landets katastrofala ekonomiska situation är det ofrånkomligt att priserna på drivmedel successivt måste höjas så att bilisterna betalar fullt marknadspris. Chapa-förarna är dock i sin tur förbjudna att höja biljettpriserna, vilket är anledningen till de senaste dagarnas strejkhot. Det finns dock en stor brasklapp: licensierade chapa-förare (som betalar skatt) kommer att få fortsatta bränslesubventioner. Många förare kör dock ”svart”, dvs är olicensierade och betalar ingen skatt (detta gäller även förarna av ”my love” trucks, som jag skrev om nyligen, som alla egentligen är olagliga men myndigheterna ser mellan fingrarna med detta fenomen). Det är alla dessa olicensierade förare som nu uppmanat till strejk och hotar med våld genom upprop både via sociala medier och tryckta flyers. Myndigheterna svarade med att kommendera ut kravallpolis i tunga fordon till de större hållplatserna, vilket tycks ha haft en dämpande effekt eftersom strejkerna och protesterna (hittills iallafall) inte har blivit alltför omfattande.