Feliz Natal i KwaZulu-Natal

Feliz Natal = God Jul på portugisiska.
KwaZulu-Natal = Provins i Sydafrika, rakt söder om Moçambique.

Ja det slumpade sig som så att vi hade bestämt oss för att förlägga två veckor av jullovet just i denna sydafrikanska provins. Det är en del av landet som vi inte alls har besökt tidigare, trots att det gränsar till Moçambique i söder, men det visade sig finnas så mycket vacker natur där att vi redan längtar tillbaks.  Problemet är bara att komma åt det, då det är betydligt längre bort än där vi brukar vara runt staden Nelspruit och Krugerparken. Det behövs en längre ledighet än en långhelg. Men efter att ha vinkat av våra vänner Helena och Erik med familj som hälsade på i början av jullovet, så packade vi bilen och rullade iväg söderut.

Julaftonsskål i St Lucia
Flodhästkoloni

Första destinationen var St Lucia, ett litet samhälle vid kusten känd för sina omgivande våtmarker i form av naturreservatet i iSimangaliso.  Samhället i sig var inte så spännande, utan består nästan uteslutande av hotell, restauranger och utflyktsarrangörer. Men man kommer åt mycket naturupplevelser därifrån. Första dagen (julafton) körde vi genom reservatet för att komma till Cape Vidal, en lång fin strand, och såg lite småvilt längs vägen. Senare samma dag tog vi en flodtur i skymningen för att komma nära flodhästarna som flockas där, och fick en massa spännande fågelarter på köpet. Krokodilerna hade dock redan gått och lagt sig då. Dagen efter körde vi ca en timme för att besöka nationalparken Hluhluwe-iMfolozi, som egentligen är två parker som slagits ihop till en. Den är hyfsat stor; inte i närheten av Krugerparkens storlek, men ändå respektabel. Landskapet var annorlunda gentemot Kruger också. Väldigt kuperat, långa backar upp och ner över kullarna. Dramatiskt, och stundtals milsvida utsikter. Vädret var tyvärr rätt dåligt så vi såg inte jättemycket djur, men förvånansvärt många noshörningar stötte vi ändå på längs vägarna.

uShaka Marine World
Miami Beach? Nej, Durban

Därefter fortsatte vi till Durban, landets tredje största stad, som dessutom har den största populationen av indier i hela världen, utanför Indien alltså. Karin och jag bodde ett par nätter i Durban år 2000, men så mycket har förändrats i staden sedan dess. De två mest anslående inslagen i stadsbilden fanns inte på den tiden: arenan Moses Mabhida Stadium som byggdes inför fotbolls-VM 2010, och uShaka Marine World, en temapark med vattenrutschbaneland, akvarium, delfinshower, strandpromenad och restaurangområde. På den senare spenderade vi en livad heldag, medan vår andra dag i Durban gick i shoppingens tecken, i den enorma mallen Gateway Shopping Centre – för övrigt ett av få ställen i Sydafrika där det finns en Nespresso-butik, så vi passade på att bunkra upp med kapslar. Som av en händelse visade sig vårt guesthouse ligga just bredvid Florida Road som är bar- och restauranggatan nummer ett i Durban, så för våra middagar var det inga problem att hitta trevliga ställen.

Högst uppe på Sani Pass
Härlig ögonblicksbild när min keps flög i väg i den hårda blåsten på toppen
Gränsen till Lesotho

Sedan var det dags att vika av inåt landet, upp mot den världsarvsklassade bergskedjan Drakensbergen.  Sammanlagt är den över hundra mil lång, och vi har tidigare besökt andra ställen i norra delen av Drakensbergen, som t.ex. Blyde River Canyon. Men det är här nere, där den löper längs gränsen mot Lesotho, som de högsta topparna finns och kanske de allra mest spektakulära vyerna. Vi var sammanlagt fem dagar i det här området och bodde på två olika ställen. Det var inte utan att man fick nackspärr när vi körde omkring där, för åt vilket håll man än tittade var det vykortsperfekta vyer. Enastående vackert, tyckte vi allihopa, men svårt att fånga på bild. En dag körde vi upp för Sani Pass, en legendarisk gränsövergång mellan Sydafrika och Lesotho som fortfarande efter alla år är en dålig grusväg på sydafrikasidan (så fort man kommer in i Lesotho blir det dock asfalterat).  Bland 4×4-entusiaster är som sagt denna rutt en klassiker, och när man väl tråcklat sig upp för de sista hårnålskurvorna och klarat av gränsformaliteterna, väntar belöningen i form av vad som påstås vara ”the highest pub in Africa”. Inte bara öl utan även god mat kunde vi beställa där. En väldigt minnesvärd lunch!

Utsikten
På vandringsfärd
På Montusi Mountain Lodge – vår favorit under resan

Sista nätterna i bergen bodde vi på Montusi Mountain Lodge, som jag gärna ger lite gratisreklam på det här sättet. Ett av de bästa ställen vi bott på, utan att vara överdrivet lyxigt på något sätt. Men det var fantastisk utsikt över ett bergsmassiv som kallas för The Amphitheatre, mat i gourmetklass, och en uppsjö av aktiviteter. Bara en sådan sak som att till middagen på Nyårsdagen fick alla gäster varsin present – ett litet power pack (en portabel laddare). Vi gjorde en enklare fotvandring med deras lokala guide upp till några närbelägna grottmålningar med 2000 år på nacken. Andra dagen åkte vi in i en del av Drakensbergen som kallas Royal Natal National Park där vi hajkade upp till ett fint vattenfall med tillhörande ”rock pool” som man kunde bada i (vi doppade emellertid bara fötterna). Man kan även vandra till foten av The Amphitheatre där, något som kräver 5-6 timmar sammanlagt, så det var inte riktigt aktuellt för oss.

”The Cascades” i Royal Natal National Park
Monument på platsen där Nelson Mandela arresterades

 

 

 

 

 

 

 

 

I den här delen av Sydafrika har de lokala turistmyndigheterna även skapat något som de kallar ”The Midlands Meander”. Det är lite som konstrundorna i Skåne. Längs natursköna landsvägar har de markerat ut var det ligger gallerier, konsthantverkare, gårdskaféer, små udda butiker, osv och sammanställt kartor över detta. Ett väldigt trevligt initiativ för att promota lokala näringsidkare och konstnärer. Även om vi inte direkt följde de här rutterna, så tangerade vi dem här och där. Ett ställe av historiskt intresse som vi inte ville missa längs de här vägarna var den plats där Nelson Mandela arresterades innan han skickades till fängelset på Robben Island. Där finns ett fint monument och ett litet men intressant museum över Mandelas liv och ANC’s historia. Klart värt ett besök när man är i trakten.

Lunch i Feima-parken med Lotta o Co

Sedan återstod bara en sjuttiomilakörning tillbaks till Maputo, då vi tog en rutt genom Swaziland. Efter ett par dagars uppackning och tvättande var det dags för det sedan länge emotsedda besöket från syster Lotta med familj – Steve och barnens kusiner Lukas och Hannah – som varit en vecka på stranden i Tofo innan dess. Det blev tre dagar i strålande sol där jag törs säga att vi hann med i stort sett allt och lite till av det man bör se och göra i Maputo.

4 reaktioner på ”Feliz Natal i KwaZulu-Natal

  1. Vilka härliga upplevelser ni fått vara med om. Och vad bra de är återgivna och dokumenterade med vackra bilder! Tänk den som fått vara med på resan. Jan

    Gilla

  2. Kul att läsa om er resa och STORT TACK för senast! Vi är så nöjda med resan och vill här promota för alla att åka dit!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s