Det öppnas upp, och flyttas ut

Nu är det den tiden på året igen. Ett läsår går mot sitt slut och eleverna är i full färd med att skriva sina ”final exams”. Vi föräldrar matas med information om universitetsansökningar för Leo som går i grade 11, motsvarande 2:a ring i svenskt gymnasium. Det känns stort men lite läskigt att hans skolgång är över om bara ett år. I många hus packas det nu, jobbkontrakt har tagit slut och det är dags att rotera vidare någonstans i världen. På mail och i Facebook-grupper läggs det ut försäljningslistor med bilar och bohag som ska avyttras i samband med flytten. Ikea-möbler är väldigt populära och går som smör i solsken. Nästa år är det vår tur…

I motsats till de senaste två åren med pandemirestriktioner har vi denna våren (fast det är ju höst här) haft större möjligheter till sociala sammankomster, både privat och i skolan. Exempelvis kunde skolan genomföra sin ”World fest” i år i full skala. Det är samma jippo som kallades för ”International day” på vår gamla skola i Maputo, en festdag för att hylla mångfalden av kulturer och nationer (ett sextiotal) som finns representerade på skolan. Det började med en flaggparad som vid OS-invigningen där Leo som den äldste svenske eleven fick äran att bära den svenska fanan. Vid lunchtid var det matmarknad där alla länder fick egna bord att presentera sina specialiteter på. Vi svenskföräldrar hade förberett med köttbullar, Janssons frestelse, Västerbottensost, gubbröra på kavring, kanelbullar och småkakor. När alla elever och lärare passerat fick den lokalanställda personalen (städare, chaufförer, trädgårdsmästare) lassa upp, så till slut var det tomt på alla bord. Lunchen avslutades med att skolkören sjöng, rektorn höll tal, och sen fick alla gå hem.

Även privat har vi äntligen kunnat träffas i större grupper. Vi bjöd in till ”AW”, after work, för ett trettiotal vänner en fredagseftermiddag i slutet av mars. Då fick Bar Karin återuppstå, baren i vårt poolhus som inrättades vid Karins femtioårsfest förra året. En speciell tillställning var en majbal på en populär restaurang för alla lärare och föräldrar på skolan. Formell klädsel var påbjudet så nu på min ”ålders höst” skaffade jag slutligen en egen smoking, måttbeställd och uppsydd hos en skräddare. Hoppas det blir fler tillfällen att använda den! Sen har det varit flera privatfester också, roligt och sorgligt på samma gång eftersom det handlade om avskedsfester hos kära vänner.

Baksidan av att samhället öppnat upp lite mer och att vi träffas i större grupper är att Covid tagit fart igen, i och för sig fortfarande på ganska låga nivåer jämfört med tidigare. Vi i familjen har till slut drabbats och både Leo och Karin har varit sjuka senaste veckorna. Varken de eller några andra vi känner har dock blivit särskilt svårt drabbade, så vaccinerna har helt klart haft en dämpande effekt.