Rise & Shine, Crash & Burn

Sen i somras har svenska ambassaden i Maputo varit som ett skepp utan kapten. Kompetenta styrmän och matroser finns naturligtvis, och till och med en ny kapten, som dock tills nu varit fastsurrad vid masten. Den nya ambassadören, Irina Schoulgin Nyoni, anlände för ungefär en månad sedan, men innan hon kunde överlämna sina ackrediteringsbrev till presidenten hade hon formellt sett inte tillträtt.

Det är inget lätt läge att komma hit som färsk ambassadör. Ett trassligt politiskt läge i Sverige efter valet, och vem vet åt vilket håll utrikes- och biståndspolitiken kommer att dra nu? Och ett likaledes trassligt läge här i Moçambique då de första signalerna var att president Guebuza inte skulle ha tid att ta emot Schoulgin Nyoni före valet nästa månad. Och efter valet kommer det vara en ny president hur det än går, och vem kunde veta när denne prioriterar ett sådant möte?

Men på kort varsel blev det så en lucka i presidentens schema, och i fredags kunde ambassadören träffa honom i regeringsbyggnaden och överlämna sina brev under pompa och ståt! Här ett par foton från ceremonin som jag skamlöst återanvänt från ambassadens Facebook-sida:

Irina Schoulgin Nyoni med Armando Emílio Guebuza
Irina Schoulgin Nyoni med Armando Emílio Guebuza
Givakt för konungariket Sveriges nya ambassadör i republiken Moçambique
Givakt för konungariket Sveriges nya ambassadör i republiken Moçambique

Av en underbar tillfällighet var det sedan långt tidigare bestämt att ambassadörsparet i fredags eftermiddag skulle hålla en välkomstmottagning på residenset för all ambassadpersonal – utsända såväl som lokalanställda – med familjer. Så då fick vi på samma gång fira att Schoulgin Nyoni formellt trätt i tjänst. En läcker buffé med både mat och drycker hade dukats upp i trädgården, och barnen plaskade omkring i bassängen. Så småningom började det spelas kubb också, och Leo visade att sommarträningen i Orsa givit resultat… han prickade flera pjäser medan lagkamraterna skanderade ”Messi, Messi, Messi”.

Leo en hejare på kubb
Leo en hejare på kubb
Mingel på residenset
Mingel på residenset

Något som är populärt bland skolbarnen här är ”sleep-overs”, så då blev det spontant bestämt att kompisen Chléa skulle följa med oss efteråt och sova över. Det sista som hände innan vi lämnade kalaset var att Chléa drattade fullt påklädd i bassängen, men som tur var bor vi ju på samma gata som residenset så det var inte så långt hon behövde gå genomblöt.

Lördagen var lat innan det var dags att börja förbereda för middagen, då vi skulle få besök av familjen Lau från Göteborg. De har tre pojkar i skolan, varav den äldste, Nelson, blivit tight med Leo. Det märkliga var att vi redan kände till Laus innan vi ens kom till Maputo, trots att de inte har någon koppling till Sida, då vi genom en gemensam vän fått veta att de skulle komma ner ungefär samtidigt som vi. It’s a small world, etc etc. De tillhör nu våra närmaste vänner här, och deltar också i många av de aktiviteter jag tidigare bloggat om: innebandy, jogging, fikaklubben, med mera. Och så slutade det med en ny spontanövernattning då Nelson stannade kvar.

På natten mot söndagen, 02:30 närmare bestämt, vaknade Karin och jag av ett fasansfullt brak. Yrvakna och lite uppskrämda kikade vi ut genom fönstren, och kunde höra grannarna i huset göra samma sak. Men vi såg ingenting speciellt, och fattade inte vad som hänt förrän morgonen efter.

Muren som omgärdar den lilla gräsplätten jämte vårt hus, nu raserad
Muren som omgärdar den lilla gräsplätten jämte vårt hus, nu raserad

Av vår vakt fick vi höra att det kommit en bil i full fart, mot enkelriktat(!), och kraschat rätt in i muren brevid vårt hus, som nu är delvis raserad. Bilen backade därifrån och försvann innan någon hann ta registreringsnumret. Polisen var också här på morgonen och plockade med sig bevismaterial i form av spillror från bilen, som rimligtvis bör ha blivit rejält demolerad.

Trafikmoralen här är som sagt låg. I vanlig dagskörning får man om och om igen tillfällen att svära över bilister som tränger sig före i korsningar och rondeller, och chapas-förare som vårdslöst bränner på längs de större gatorna. Att köra efter mörkrets inbrott ska vi inte ens tala om, det är direkt förenat med fara för livet framförallt under alkoholindränkta helgnätter. Ett par andra scenarion jag dokumenterade gångna helg:

Kraschad långtradare. Hoppas ingen kom i vägen
Kraschad långtradare på Avenida Kenneth Kaunda. Hoppas ingen kom i vägen!
Kollapsat och övergivet lastbilssläp som effektivt blockerar trafiken
Kollapsat och övergivet lastbilssläp som effektivt blockerar trafiken

2 reaktioner på ”Rise & Shine, Crash & Burn

  1. Härligt att höra att ni finner er tillrätta…inte minst barnen!! Börjar bli mörkt och usligt här. Ska skriva en uppdatering till Karin hade jag tänkt…det går bara i ett i ett! Hälsa familjen!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s