Salomés kamp

Jag har redan presenterat vår empregada (hemhjälp) Salomé i ett gammalt inlägg. Sista året har varit tufft för henne efter att hennes make avled i sviterna av diabetes förra påsken. Utöver sorgen och allt praktiskt elände blev det naturligtvis även ett stort ekonomiskt avbräck med bara en inkomst i hushållet istället för två. Därför är hon numera hos oss alla vardagar i veckan, från att tidigare ha jobbat mån-tors, så vi har kunnat höja hennes lön rejält. Hon och hennes make hade inga gemensamma barn, men däremot fyra barn var från tidigare äktenskap. Och här i Moçambique, precis som i Sverige, är särkullsbarn en grogrund för infekterade familjefejder när ett dödsbo ska fördelas. Salomé och hennes man levde ihop i ett hus som tillhörde honom och nu vill några av mannens barn kasta ut henne och sälja huset, trots att hon enligt lag har rätt till hälften av det. Men den juridiska lagen står i kontrast till traditionell sedvänja som säger att allt tillhör mannens familj. Kvinnan ska inte ha något alls.

Salomé och hennes avlidna mans hus
Salomé och hennes avlidne mans hus

Jag var runt med Salomé på olika ministerier för att försöka få någon rätsida på vad som gäller. Till slut blev hon hänvisad till en ”tribunal administrativo” i förstaden Matola där hon bor, som kan erbjuda juridisk hjälp. Det kostar dock att driva en process, och de ska ha betalt ”under bordet” för att ens titta på hennes ärende. Ett typiskt fall av den vidriga korruption i vardagslivet som moçambikier så ofta tvingas leva med. Så hon har förlikat sig med att inte kunna bo kvar i deras gemensamma hem, utan har istället flyttat till sin äldste son Helders hus, i en annan (och bättre) del av Matola. Allt är dock inte förlorat, utan en fraktion av den döde mannens familj är på hennes sida och har lovat att kämpa för att hon ska få 50% av pengarna när huset säljs.

På vandring till Salomés machamba
På vandring till Salomés machamba

Salomé förvånar oss ibland med sin företagsamhet. Bara det faktum att hon talar hyfsad engelska är väldigt ovanligt. Lägg därtill att hon har läst teologi om kvällarna och när drömmar om att kunna bli präst en dag. Härom månaden kom hon stolt och visade upp sitt nytagna körkort. Det visade sig att hon ”i smyg” tagit körlektioner under en tid. Hon har planer på att kunna dryga ut sina inkomster genom att exempelvis kunna köra barn till och från deras skola. Sedan har hon använt en del av sin lön från oss till att köpa en machamba, en bit mark för att bedriva småskaligt jordbruk. Främst för husbehov, men i förlängningen även för att sälja.

Salomé visar en jordnötsplanta
Salomé visar en jordnötsplanta

Vi har pratat en tid om att följa med någon helg för att besöka hennes machamba, och idag blev det äntligen av. Det var en färd som tog oss en bra bit utanför stan, bortom de asfalterade vägarnas slut, ut på jordvägar som blev allt smalare för att tillslut bara vara två hjulspår i marken. Så långt bort går det inte ens några chapas (minibussar), så normalt får hon sitta på flaket på någon pickup för att ta sig dit.  Sista biten fick vi vandra över andra odlares fält, men slutligen var vi framme på hennes mark som storleksmässigt kanske var som en fotbollsplan. Där odlar hon majs, bönor och jordnötter. Det har ju regnat rätt bra sista tiden så grödorna såg ganska välmående ut. Otroligt roligt och intressant att komma iväg och se hennes odling efter att ha hört så mycket om den.

Salomés nya bostad, hennes äldste son Helders hus. Här med yngste sonen Shelton samt barnbarnet Teyna (Helders dotter)
Salomés nya bostad, hennes äldste son Helders hus. Här med yngste sonen Shelton samt barnbarnet Teyna (Helders dotter)

Som avslutning körde vi hem Salomé till sonen Helders hus, dit hon flyttat med sina två hemmavarande barn: sladdbarnet Shelton som är jämngammal med Leo, samt enda dottern, som är 27 år och handikappad efter en olycka. Vi fick även träffa en av Salomés bröder som var på tillfälligt besök från Berlin där han bott i 30 år. Det visade sig vara ett efter omständigheterna riktigt bra hus. Ganska rymligt med el, avlopp och vatten och en trevlig trädgård med prunkande citronträd framför huset, så jag tror det blir bra för henne att bo där. Och vi håller tummarna för att hon inte blir lottlös efter sin avlidne make.

4 reaktioner på ”Salomés kamp

  1. Salome’ – en kvinna att beundra. Hoppas att hon orkar och kan få den hjälp hon behöver.. Hälsa från oss.

    Gilla

  2. Hej! Nu hr jag läst ikapp 2017. Som vanligt kommer ingen mail vid nytt inlägg och då glömmer jag att läsa. Du har skrivit jättemycket, roligt, spännande, intressant som vanligt.
    Sorgligt med Salomes man, usch vad jobbigt. Hoppas verkligen det löser sig för henne. Tror du hon vill ha kläder till sin 12åriga son? Då kan hon få lite av Lukas gamla kläder…

    Gilla

    1. Hej Ola, tack för kommentaren! Hemskt att inte ens denna zimbabwiska minister, med alla hennes resurser, kan hävda sin rätt. Staten verkar ju inte göra något åt problematiken. Kanske någon NGO kan lyfta frågan…?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s