Fortaleza de Maputo

Maputos fästning är ett historiskt monument som de flesta besökare i staden ägnar åtminstone en liten del av sin tid åt. Byggnaden i sig är inte speciellt imponerande egentligen, men mer intressant som ett vittnesbörd över stadens brokiga historia. Eller egentligen inte staden Maputos historia, utan snarare historiken för den plats där Maputo numera är beläget. Fästningen fungerar som ett museum för militärhistoriska artefakter, och flera statyer av prominenta portugisiska kolonisatörer som tidigare stod på mer framträdande platser i Maputo har flyttats dit, lite i skymundan så att säga. Dessutom används den för tillfälliga konstutställningar (mer om det nedan) och den kan även hyras som festlokal. Vi var ju där för två år sen när de nordiska ambassaderna hade gemensamt nationaldagsfirande på innergården.

Mouzinho de Albuquerque, tidig portugisisk kolonisatör. Statyn stod tidigare på Praça da Independência, där numera Samora Machel tronar.

Första ansatsen till bebyggelse på platsen, en handelsstation, byggdes 1721 av holländare utsända på en expedition från Kapstaden. De blev dock inte långvariga, utan dukade under till följd av malaria och angrepp av engelska pirater. Därnäst byggde österrikare ett fort som användes för slavhandel, och det fick stå tills 1781 när det förstördes av en portugisisk expedition från Goa. Portugiserna hade ju etablerat sig i Moçambique redan under sent 1400-tal men främst längre norrut i landet. Men även den lilla portugisiska koloni som växte upp runt fortet led svårt av härjningar av pirater (denna gång franska sådana) så 1811 förstärktes sidan mot havet med en stenmur. Den renoverade fästningen som den ser ut idag färdigställdes dock inte förrän på 1940-talet.

Gammalt och nytt: fortets innergård, med de nybyggda skyskrapor som disponeras av Moçambiques riksbank i bakgrunden

I ett av rummen på fästningen finns en kista med kvarlevorna av Ngungunhane. Han var den sista kejsaren av Gaza-riket (Gaza är numera provinsen belägen strax norr om Maputo) och en av de tongivande ledarna för motståndet mot det portugisiska kolonialväldet. Han tillfångatogs 1895 av Mouzinho de Albuquerque som besynnerligt nog också finns inne i fästningen i form av en ryttarstaty. Man vågade dock inte avrätta Ngungunhane utan han skickades i exil till Azorerna fram till sin död 1906. Kvarlevorna återfördes till Maputo 1985 och han betraktas numera som en nationalhjälte. Händelsevis håller landets mest kände författare, Mia Couto, på med en trilogi över Ngungunhanes levnadsöde. De två första delarna, Women of Ashes och The Sword and the Spear, är redan utgivna (dock inte översatta till svenska ännu) medan den avslutande delen är på gång.

Anledningen till vårt senaste besök på fästningen är att där pågår en intressant utställning av modeller som skildrar landets historia, från Vasco da Gamas ankomst fram till våra dagar. Konstformen kallas för Psikhelekedana, som jag inte har en aning om vad det betyder, men det är väldigt populärt här. På marknaderna här kan man köpa sådana modeller som skildrar vardagslivet (gatuförsäljare, bussköer, läkarmottagningar, klassrum, mm). De är dock efterapningar, om än fina sådana. Originalen kommer från en grupp av fyra konstnärer, varav en, Dino Jethá, hade en egen utställning nyligen som jag skrev om i ett annat inlägg. Här följer lite exempel på några av de många modeller som vi kunde beskåda:

Vasco da Gama når Moçambiques kust
Samora Machel håller tal på en arena
Den portugisiska hemliga polisen, PIDE, torterar moçambikiska frihetskämpar
Landets idrottshjältar Eusebio och Maria Mutola

 

En reaktion på ”Fortaleza de Maputo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s