I fredags var det som bekant global skolstrejk för klimatet. Greta Thunberg talade i New York och jag gissar att det var många aktioner runt om i Sverige också. Så även i viss utsträckning i barnens Lusaka-skola där många av lärarna hyser stor sympati för Gretas engagemang. I Stellas årskurs (sju) fick eleverna under varje lektion ägna sig åt, om inte strejk så i alla fall olika aktiviteter för att medvetande- och synliggöra klimatfrågan. De fick titta på olika Youtube-klipp med Greta, och de fick vara mer kreativa och skapa egna affischer med bäring på klimatet. Dessa sitter nu uppklistrade runt omkring i skolan. Även i Leos årskurs nio fick eleverna i viss utsträckning hålla på med sådant, men mer på frivillig basis. Sedan i lördags, den 21:a september, var det World Cleanup Day, något som måhända hamnade lite i skuggan av den föregående dagens klimataktivism. Här i Lusaka stod EU’s delegation som huvudsponsor av aktiviteterna, med stöd från de svenska, finska och tyska ambassaderna.

Fortsätt läsa ”Klimat- och miljöhelg”

Så var det dags igen! Aldrig tidigare har Moçambique drabbats av två cykloner under samma säsong, men som om det inte räckte med Idai förra månaden slog Kenneth till i torsdags, den 25:e. Nu var det den nordligaste provinsen Cabo Delgado, gränsande till Tanzania, som stod i skottlinjen. Kenneth var minst lika stark som Idai och har skapat stor materiell förödelse, men orsakat förhållandevis få dödsfall än så länge. Cabo Delgado är mer glesbefolkat och mer höglänt än de områden där Idai drog fram, så befolkningen har större möjlighet att komma undan översvämningarna som följer av att regnet vräkt ner ända sen själva stormen passerade. Provinshuvudstaden Pemba var inte så hårt utsatt av själva cyklonen men står under vatten nu. Värst drabbades Quirimbas-arkipelagen, en kedja av små paradisöar en bit utanför kusten. Huvudön Ibo, av stort historiskt intresse som gammal handelsplats (Vasco da Gama var där 1502), inte minst för slavar, är mer eller mindre utplånad.

Fortsätt läsa ”Efter Idai – Kenneth”

Kortfattat: Vi mår bra! Katastrofen utspelar sig 100 mil norr om oss. Men Idai är naturligtvis på var mans läppar. Många är oroliga för nära och kära som man inte får tag på i de drabbade områdena.
—
Moçambique har ett utsatt läge. Varje år vid den här tiden uppstår oväderssystem över kanalen mellan Moçambique och Madagaskar. Vissa växer till sig till orkanstyrka, eller cykloner som de kallas här nere. En del av dem drar in över land och skapar förödelse, och ungefär var tionde år smäller det till med en extra stark cyklon. Så folket har (tyvärr!) fått en del vana av sådana här skarpa lägen, och landet har viss beredskap genom katastrofmyndigheten INGC. Det hade gått ut varningar om Idais framfart, men det är ingen överdrift att säga att alla tagits på sängen av våldsamheten i den här stormen. Denna cyklonen tog också en märkliga bana. Det började redan för ett par veckor sen med hårda vindar och skyfall över Malawi, Zimbabwe och mellersta Moçambique. Hundratals människor omkom redan då i de efterföljande översvämningarna. Ovädret drog ut över Indiska Oceanen där den sedermera hämtade ny kraft, gjorde en oväntad u-sväng och svepte in över land igen i höjd med halvmiljonstaden Beira som pulvriserades nästan totalt.

Fortsätt läsa ”Cyklonen Idai”

Det har varit torrare i södra Afrika än på 30 år, en effekt av El Niño – eller om det är det motsatta fenomenet La Niña, lite osäker på vilket. Kanske en kombination? Men i år har det iallafall regnat på rätt bra i Moçambique och vissa floder är bräddfyllda, dock utan att hittills orsaka några svårare översvämningar. Paradoxalt nog är vattensituationen i just Maputo-området väldigt kritisk. Detta beror på att Umbeluzi-floden som förser denna region med vatten (genom den uppdämda reservoaren Pequenos Libombos) har sitt ursprung i Swaziland där det fortfarande inte regnat i någon större utsträckning. Så dammen är i nuläget bara fylld  till ca 15-16% av full kapacitet.

Fortsätt läsa ”Vatten – aldrig lagom”