Gäst hos verkligheten

Gäst hos verkligheten

Att bo i Maputo som temporärt inflyttad europé är naturligtvis som att bo i en skyddad bubbla. Vi möter nivåer av service, standard och utbud som säkert 95% av landets invånare aldrig kommer vara i närheten av. För att behålla ödmjukheten inför vårt privilegierade liv gäller det att hoppa på de möjligheter som erbjuds att komma ut som gäst hos verkligheten, för att låna titeln från Pär Lagerkvists lilla fina självbiografi. För mig bjöds det inte bara en utan två sådana chanser den sista tiden.

Fortsätt läsa ”Gäst hos verkligheten”

Arbetarens dag, en avkopplande långhelg

Arbetarens dag, en avkopplande långhelg

Första maj i Moçambique – Dia do Trabalhador – har inte den typ av manifestationer och demonstrationer som är vanliga på många platser i världen, men likväl är det en helgdag. Konstigt vore det annars i en nation befriad från sina kolonisatörer av en marxist-leninistisk rebellrörelse. Det betydde iallafall att vi fick en långhelg som vi kunde använda för en minisemester, och vi hade beslutat oss för att åka till Chidenguele. Det är ett litet samhälle fyra timmars körning norrut, med milslånga ständer där det finns hotell och semesterboenden utspridda lite här och där.

Fortsätt läsa ”Arbetarens dag, en avkopplande långhelg”

Kärt återseende

Kärt återseende

Lördagen 21/2 kom då det länge emotsedda besöket från (barnens) farmor och farfar. Kändes lite overkligt att det verkligen var dags nu efter allt skypande och mailande de senaste månaderna. Framåt 14 åkte vi ut till flygplatsen, och vi hade förstås fällt upp extrasätena längst bak i skuffen för att kunna trycka in sex personer plus bagage i bilen. Genom att visa sitt diplomatpass fick Karin tillstånd att gå in till passkontrollen för att möta upp dem redan där, för att kunna bistå om det dök upp eventuella problem som behövde portugisiska-kunskaper. Men allt gick så bra, och lyckligtvis hade alla väskorna kommit med efter bytena i Paris och Johannesburg.

Fortsätt läsa ”Kärt återseende”

5 dagar, 4 länder, 255 mil

5 dagar, 4 länder, 255 mil

Även om vi kommer vara här i Moçambique i minst två år, har vi insett att det finns så mycket vi vill hinna se och göra så vi ska försöka ta alla chanser att komma ut och se oss omkring. Nu var det en ledig tisdag (Dia dos Heróis, till minne av de som stupade i befrielsekriget mot Portugal), så vi passade på att även ta fre+mån ledigt för att få en riktig långhelg. Målet denna gång var Lesotho, ett litet bergigt kungarike helt omslutet av Sydafrika, som vi hört så mycket gott om. Till skillnad mot i Swaziland har dock deras regent, Letsie III, ingen formell makt, utan fyller ungefär samma funktion som vår svenske Carl-Gustaf, dvs ingen alls förutom rent ceremoniella uppdrag.

Till Lesotho är det runt 100 mil så vi var tvungna att dela upp körningen dit och tillbaks på två dagar.

Fortsätt läsa ”5 dagar, 4 länder, 255 mil”

Swaziland

Swaziland

Tänk dig ett litet naturskönt och höglänt kungadöme, inklämt mellan jättarna Sydafrika och Moçambique, där det finns ett vänligt, stolt folk med levande traditioner, inte minst för vackra hantverksarbeten.  Detta skulle kunna vara ett sätt att beskriva Swaziland, Afrikas sista absoluta monarki. Men man kan även med rätta hävda att det är ett extremt odemokratiskt och ojämlikt land på ruinens brant, tyngd av en enorm statsskuld, styrd med järnhand av kung Mswati III och en liten elit runt honom, som vältrar sig i lyx medan 70% av befolkningen måste klara sig på mindre än 2 US$ om dagen. Politiska partier är förbjudna, det finns ingen ”freedom of speech”, kritik mot kungen eller parlamentet jämställs med terrorism, landets medellivslängd är bland de lägsta i världen pga härjningarna av HIV och tuberkulos. And the list goes on…

Allt detta till beaktande är det ändå ett populärt land att besöka, och som turist lär du inte konfronteras med mer än den vackra ytan (men det är ju bra att upplysa sig om baksidan). Karin och jag var i Swaziland för 15 år sedan, och kände nu att vi ville komma tillbaks med barnen under jullovets andra hälft. Det är trots allt bara en dryg timmes bilresa till gränsen från Maputo.

Fortsätt läsa ”Swaziland”

Tofo

Tofo

Så var det dags för vårt första jullov i Moçambique. Terminsavslutningen var avklarad, skolkompisarna och ambassadkollegorna for iväg åt olika håll, och vi packade väskorna för en dryg veckas strandliv. Det finns förvisso en hel del utmärkta stränder med enstaka hotell närmare Maputo, men Tofo – ganska exakt 50 mil norrut – är nog den närmsta egentliga badorten som på något plan kan mäta sig med destinationer i Thailand och grekiska övärlden när det gäller utbud av boende, restauranger och aktiviteter. Längs den långa stranden finns ett stort antal hotell och privathus för uthyrning i olika prisklasser, och på gatorna runt Tofos lilla centrum/marknad finns ett litet kluster med restauranger och barer. Där finns också en hel del firmor som arrangerar dykutfärder, fisketurer, dhow-utflykter, valsafaris, surfkurser, quad bike-uthyrning, mm, för den som vill ha en mer aktiv semester.

Fortsätt läsa ”Tofo”

Ny bil och nya kläder

Ny bil och nya kläder

Nej, någon ny bil har vi inte skaffat. Däremot känns vår Landcruiser lite mer ny och fräsch efter att ha varit inne på service och bl.a. fått nya däck och stänkskydd. Något som dessutom gav oss en ursäkt att återigen göra en helgresa till Sydafrika, då vi valde att lämna in den hos ”Dr Phil”, en mekaniker i Nelspruit som större delen av den skandinaviska kolonin i Maputo anlitar. Dessutom fick vi allt julhandlande avklarat efter en eftermiddagsmangling på Toys’R’Us, så att vi nu har backup om tomten inte hittar till Moçambique.

Fortsätt läsa ”Ny bil och nya kläder”

Höstlov, del 2

Höstlov, del 2

Nästa etapp under lovet gick till Sydafrika, för ett längre besök i Krügerparken än den dagsutflykt vi gjorde för ett tag sen. Vi började med att åka till den sydafrikanska gränsstaden Komatipoort, där vi tog in en natt på supertrevliga Acacia Guesthouse innan vi tog sats och for in i nationalparken för nästan tre dagars safari.

Fortsätt läsa ”Höstlov, del 2”

Höstlov, del 1

Höstlov, del 1

Höstlovet kom och gick, och jag hamnade efter med bloggandet…

På skolan följer man de svenska loven men skippar helgdagar som t.ex. Kristi Himmelsfärd, till förmån för de lokala minnesdagarna som jag skrivit om tidigare. Nu när det var dags för det första längre lovet på moçambikansk mark, var det också dags för det första besöket från hemmaplan. Våra kära gamla vänner i familjen Roos gjorde den något obekväma resan med Ethiopian Airways för att spendera 12 dagar med oss, med lika delar Maputo-häng, strandliv och sydafrikansk safari.

Fortsätt läsa ”Höstlov, del 1”

Utflyktsspecial: Macaneta och Catembe

Utflyktsspecial: Macaneta och Catembe

Nu blir det tomt i lägenheten. Vi har nyss vinkat av barnen som tillsammans med resten av skolan farit iväg på lägerskola, och de kommer inte tillbaks förrän på torsdag eftermiddag. Så inga lämningar, inga hämtningar, inga efter-skolan-aktiviteter tills dess. Vad ska vi hitta på under veckan? Kanske ska vi unna oss ett biobesök, eller ett restaurangbesök på ”lill-lördan”? Ja, vi får se.

Skolan har som tradition att åka på lägerskola en gång per termin, vilket är ett stort steg för både våra och andras barn. I vårt fall har de ju ibland sovit över någon enstaka natt hos kompisar, eller någon helg hos farmor och farfar, men det här är något helt annat. Tre hela nätter utan någon familj! Man skulle kunna tro att åtminstone Stella visat lite nervositet, men icke… både hon och Leo verkar heltaggade. Det blir som en masspsykos på skolan, de som varit med förr drar historier om hur kul de haft tidigare gånger. Helt klart kommer de att växa av erfarenheten!

Fortsätt läsa ”Utflyktsspecial: Macaneta och Catembe”

Sydafrika

Sydafrika

Förra vändan Karin arbetade i Moçambique, tidigt tvåtusental, var man tvungen att åka till Sydafrika för att shoppa om man behövde något utöver det vanliga. Så är det inte riktigt längre, eftersom det numera finns ett helt annat utbud av butiker och supermarkets. Många i den skandinaviska kolonin åker ändå över till Sydafrika med jämna mellanrum, för att koppla av och andas frisk luft. Maputo har många förtjänster, men luften är inte en av dem. Ofta ligger avgaslukten tung över staden, och inte sällan – beroende på hur vinden blåser – späs det på av stank från allt skräp och avskräde som inte tas omhand.

Fortsätt läsa ”Sydafrika”

Oeiras

Oeiras

Vill man flyga direkt från Europa till Maputo finns bara ett alternativ, med portugisiska TAP. Det ligger liksom i sakens natur att den forna kolonialmakten Portugal upprätthåller nära förbindelser med sina gamla kolonier som Moçambique och Angola. Eftersom vi ändå skulle mellanlanda i Lissabon valde vi att få en mjukstart på utlandsäventyret genom att ta en semestervecka här, i en hyrd lägenhet i Oeiras mittemellan Lissabon och Cascais. Jag uppehåller mig inte alltför länge vid det, eftersom syftet med bloggen trots allt är att dela med oss av den nya tillvaron i Moçambique, men det blev en skön blandning av strandliv och mer eller mindre kulturella utflykter.

Fortsätt läsa ”Oeiras”