Hänt i veckan

Hänt i veckan

Efter de två senaste helgernas utflykter hade bilen fått en hel del stryk. Jag upptäckte att avgasröret hängde på ett onaturligt sätt och det visade sig att ett fäste i underredet hade gått sönder, vilket krävde svetsning för att lagas. Allt går naturligtvis att fixa i Maputo, det gäller bara att veta var, och i det här fallet kunde jag ta hjälp av Paulino, en av våra vakter. Han kände till ett ställe, så efter att han hade gått av sitt pass i torsdags morse åkte han med för att assistera mig.

Fortsätt läsa ”Hänt i veckan”
Maputo Elephant Reserve

Maputo Elephant Reserve

Det finns ett antal nationalparker i Moçambique, men inte med några större djurpopulationer. Det mesta sköts bort under inbördeskriget som följde på befrielsen från Portugal, fast det har börjat återhämta sig lite grand. Det som är närmast oss, Reserva Especial de Maputo (eller Maputo Elephant Reserve) ligger inte mer än en 6-7 mil söderut, fast det tar nästan två timmar dit ändå eftersom vägarna inte är i något bra skick. Vi passerade faktiskt entrén till reservatet på väg till Ponta do Ouro förra helgen. Nu var det ytterligare en långhelg, den tredje på kort tid, och lärarfamiljerna på skolan hade planerat att åka dit. Vi var inte direkt svårövertalade när vi blev tillfrågade om att hänga med, och detsamma gjorde vår gode vän Thomas med sönerna Dante och Leon. Så vi var ett stort och glatt gäng som gav oss i väg tidigt i ottan på lördagen, med sammanlagt fyra bilar.

Fortsätt läsa ”Maputo Elephant Reserve”

Ponta do Ouro

Ponta do Ouro

Så långt ner i södra Moçambique som man överhuvudtaget kan komma, praktiskt taget på gränsen till Sydafrika, ligger den populära badorten Ponta do Ouro. Boer-inslaget är så starkt att man nästan kan tala om en sydafrikansk enklav. Majoriteten av turister kommer därifrån, de flesta ställen (restauranger, barer, hotell, dykfirmor, etc) drivs av sydafrikaner, och inte minst anges alla priser primärt i Rand. Från Maputo är det inte mer än dryga tio mil dit, men det tar ändå 3-4 timmar att köra på vägar som på sin höjd är knappt acceptabla. Bitvis är det usla, gropiga jordvägar, för att närmare Ponta do Ouro övergå i mjuka sandspår där fyrhjulsdriften verkligen behövs för att inte köra fast. Det gångna veckoslutet var långhelg i både Moçambique och Sydafrika så det var så gott som fullbokat överallt. Ambassadörsparet Irina och Stanley lyckades trots det snoka upp ett boende med kapacitet för fem par/familjer, så vi var ett litet gäng som satte av dit för en helg av bad och whale watching. Tyvärr utan Karin som precis nu är på en jobbresa till Sverige som spänner över två moçambikiska långhelger… extremt dålig tajming!

Fortsätt läsa ”Ponta do Ouro”

En regnig söndag i Matola

En regnig söndag i Matola

Det var ett gråtrist, kyligt veckoslut som just passerade. Om vi är kvar i Maputo under helgen, går eller cyklar vi (eller tar bilen, för all del) gärna till någon av stadens parker för att äta lunch och för att barnen ska kunna rasa av sig lite. Men när vädret visar sig från den sämre sidan finns det egentligen inte alltför många saker att hitta på för att undvika tärande hemmatristess. Visst, det finns några museer, man kan bowla eller besöka en spelarkad i stadens största köpcenter, men det känns som att vi har betat av dessa aktiviteter. Idag påminde vi oss dock om att vi hört talas om ett nyligen invigt minnesmonument i förstaden Matola, så vi beslöt oss på kort varsel för att åka dit.

Fortsätt läsa ”En regnig söndag i Matola”

Byggandet: boom eller bubbla?

Byggandet: boom eller bubbla?

Maputos skyline domineras fortfarande av byggkranar, och lär så göra åratals framöver. Nya projekt kommer igång hela tiden. I centrala Maputo skjuter det upp höghus för kontor och exklusiva lägenheter, medan det längs havet närmar sig invigning av nya femstjärniga hotell. Samtidigt anläggs vägar och flera nya broar över vattendrag i och omkring Maputo. Utvecklingen har drivits på av de guldrush-stämningar som rått i landet efter de senaste årens stora fynd av kol och naturgas. Massor av utländska investerare och projektörer flockas i Moçambique, och dessutom har många portugiser lämnat hemlandets lågkonjunktur för en bättre framtid i den forna kolonin. Alla dessa behöver ju någonstans att bo, och ställen att semestra på. Precis som i Sverige debatteras det här om den överhettade fastighetsmarknaden är på väg att växa till en bristande bubbla, eller om det kanske redan har nått dithän?

Fortsätt läsa ”Byggandet: boom eller bubbla?”

Vinprovning och vrakdelar

Vinprovning och vrakdelar

September-oktober är en period med flera nationella helgdagar relaterade till händelser från Moçambiques befrielsekamp. Denna veckan inleddes med en ledig måndag – Dia da Vitória – vilket innebar att det var en långhelg som upplagd för en utflykt. Vi ställde då återigen in siktet på Seringa Lodge utanför Nelspruit i Sydafrika, som är något av ett favoritställe för skandinaver i regionen; för såväl bofasta expats som turister på semester. Vår norska vän Kjersti hade bokat hela lodgen för en gourmet- och vinprovarhelg för fem familjer: två svenska, två norska och en portugisisk som vi inte kände sen tidigare men som visade sig vara en trevlig ny bekantskap.

Fortsätt läsa ”Vinprovning och vrakdelar”

Capulana-yra

Capulana-yra

Ny säsong i Maputo, ja då krävs det lite nya fräscha plagg också. Kan inte påstå att kläd-shopping är någonting jag normalt ägnar mig åt med någon större entusiasm… det brukar vanligtvis bli ett intensivt svep i Stockholms city under mellandagsrean, and that’s it. Men här har jag funnit ett stort nöje i att gå runt i små butiker och botanisera i det rikliga utbudet av capulana-tyger. Svårigheten ligger i att försöka föreställa sig hur ett tygstycke kommer se ut som färdigt plagg, exempelvis en skjorta, men hittills har det gått över förväntan. Efter inköp tog jag i vanlig ordning med mig tygerna till sömmerskorna på dövcentret Mãos que Falam där jag blivit lite av en stamkund vid det här laget, och så kopierar de någon befintlig skjorta jag tagit med som modell.

Fortsätt läsa ”Capulana-yra”

Kalashelg

Kalashelg

Både våra barn är s.k. ”sommarbarn”; de fyller år mitt under sommarlovet med några veckors mellanrum. De senaste åren har vi brukat ha ett kalas för Stella i samband med att sommarlovet börjar och ett för Leo strax efter att höstterminen satt igång, men eftersom de nu på Skandinaviska skolan har i princip samma kompisar kunde vi rationalisera det till ett gemensamt kalas. Som så många andra av våra svenskvänner här bokade vi då skolan för att ha vårt kalas i lördags, och på köpet fick vi då hjälp av kokerskan Nilza som bakade smaskiga tårtor och vaktmästaren Atanasio som ställde i ordning och städade.

Fortsätt läsa ”Kalashelg”

EMATUM – fiske i grumliga vatten

EMATUM – fiske i grumliga vatten

Efter millenietoppmötet på FN-högkvarteret i New York år 2000 ställde man upp de s.k. milleniemålen: åtta mätbara mål för att ”förbättra livet för fattiga människor och att skapa förutsättningar för en hållbar global utveckling i världen”. ”Alla” var med på tåget… FN’s samtliga 193 medlemsländer och tunga mellanstatliga organisationer som Världsbanken och IMF. 2015, alltså i år, är det meningen att dessa mål vara uppfyllda, vilket dock inte kommer ske i sin helhet även om många delmål har uppnåtts. Ett av målen handlar om skuldavskrivningar för de mest skuldtyngda länderna  (HIPC – Highly Indebted Poor Countries), där det i många fall handlar om oansvariga lån tagna av odemokratiska diktaturer för att berika den styrande eliten på folkets bekostnad. Även om den beskrivningen inte riktigt stämmer in på Moçambique, så var de ett av de fyrtiotal länder som kom ifråga för sådana lättnader. Hurra vad bra, och oj vad man skulle lära av läxan, eller…?

Fortsätt läsa ”EMATUM – fiske i grumliga vatten”

Upp i sadeln igen

Upp i sadeln igen

Aktiviteterna börjar så smått rulla igång igen, vilket är skönt för understimulerade barn som annars fastnar alltför lätt framför en eller annan skärm. Stella hade knappt suttit på en häst innan vår Maputo-flytt, men eftersom flera av barnen på Skandinaviska Skolan rider på stallet Tsamadhi strax utanför stan så började hon också med det… och är helt såld numera. Stallet, som drivs av skolkompisen Leilas mamma Lisa, råkade dock ut för en tragisk händelse i början av året, då de flesta av deras hästar förgiftades av sitt foder. Tillverkaren hade inte rengjort maskinerna ordentligt, så i hästfodret följde det med rester av kycklingpellets vilket innehåller ämnen som tydligen är extremt giftiga för hästar. Flera blev så dåliga att de måste avlivas, medan andra fortfarande är för svaga för att kunna ridas. Sedan nyår har verksamheten legat nere medan Lisa varit involverad i en process mot foderleverantör och försäkringsbolag, men nu börjar det till all lycka så sakteliga komma igång igen.

Fortsätt läsa ”Upp i sadeln igen”

Omstart, rivstart

Omstart, rivstart

Så är vi återkomna till Maputo efter en härlig månad i Sverige och några intensiva dygn i London på sluttampen. Och vi lyckades förstås pricka in en dag med tunnelbanestrejk när vi skulle lämna London, med allt vad det innebar av ökat strul och stress för att ta oss ut till Heathrow genom en nästan igenkorkad stad. Men det gick, det också.

Precis som förra året sammanföll första dagen här i Maputo med Leos födelsedag… 10 år denna gången. Stora killen! Det blev en favorit i repris också, med lunch på Mundos. Om man sen tänker tillbaks på den tid som passerat sen vi satt där för ett år sen är det nästan otroligt mycket som hänt, och allt vi varit med om. Inte minst på det personliga planet: med ett ökat självförtroende för språket, med en oändligt mycket större lokalkännedom, och inte minst känslan av att inte längre vara ett anonymt ansikte i mängden av expats utan att bli igenkänd av och morsad på av folk (vakter, cafépersonal, gatuförsäljare, etc) i grannskapet. Ja, man har blivit lite mer ”street wise” helt enkelt.

Fortsätt läsa ”Omstart, rivstart”

Sommarpaus

Sommarpaus

Nu tar vi paus från bloggande och strapatsrika bilsemestrar. Jag och barnen är nu redan återvändna till Sverige där vi återupptäcker ett vackert Sommarstockholm, medan Karin stannar ännu en vecka i Maputo för att beta det värsta i ärendehögarna. Nu blir det slappande i huvudstaden och i Dalarna i en månad, bara vi kan vänja oss vid att gå till sängs fast det är ljust fortfarande.

Fortsätt läsa ”Sommarpaus”

Zimbabwe – höga fall och högkulturer

Zimbabwe – höga fall och högkulturer

På vägen från Kasane i Botswana till Victoria Falls i Zimbabwe gjorde vi en avstickare till det lilla färjeläget Kazungula, vilket kändes som ett måste för ett gammalt kart-freak som mig. Det ser inte mycket ut för världen, men tack vare att det ligger precis där Chobe-floden rinner ut i Zambezi, uppstår den rätt unika situationen att mitt ute på vattnet bildas ett ”fyrriksröse” där gränserna för Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe möts. Dessutom ligger Angola inte alltför många mil bort, så under en dag i detta område skulle man teoretiskt sett kunna ordna en imponerande mängd passtämplar.

Fortsätt läsa ”Zimbabwe – höga fall och högkulturer”

Botswana – nya perspektiv på safari

Botswana – nya perspektiv på safari

I samband med att vi hämtade Stella på ridlägret, som för övrigt hade varit hur lyckat som helst, påbörjade vi en roadtrip genom södra Afrika som ska vara i nästan två veckor. Efter en övernattning utanför Pretoria var det första delmålet Botswanas huvudstad Gaborone. Vi hade hört sägas att det egentligen inte finns så mycket att se där, vilket också visade sig vara sant, men jag känner att man inte riktigt varit i ett land om man inte varit i huvudstaden.

Fortsätt läsa ”Botswana – nya perspektiv på safari”

Sommarlovet har börjat

Sommarlovet har börjat

Så har barnen fått sommarlov, både till sorg och glädje. Nu ligger två månaders ledighet framför dem, åtminstone delvis fyllda med upplevelser och aktiviteter, samtidigt som många kompisar som redan nämnts flyttar från Maputo efter den här terminen. Avslutningen var en fin dag fylld med mycket sång (och många tårar) och förstås tal av rektor. För första gången på flera år fanns det dessutom elever, och inte mindre än tre stycken, som gick ut nian, som avtackades tillsammans med de som försvinner från skolan av andra orsaker.

Fortsätt läsa ”Sommarlovet har börjat”