Politik

Det politiska våldet visar sitt fula tryne

Förra veckan hände det i Moskva, när Putin-kritikern Boris Nemtsov sköts på öppen gata. Igår morse hände det i Maputo, när juridikprofessorn och konstititutionsexperten Gilles Cistac mördades utanför ett kafé inte alls långt från barnens skola. Ett kafé där jag själv fikat och lunchat ett flertal gånger. Vi passerade förbi där med bilen idag, och såg en hög av blommor och ljus på platsen.

Även om Cistac var välkänd erkänner jag gärna att jag inte hade hört talas om honom tidigare, men det har ändå tagit mig och alla andra här mycket hårt. Som namnet antyder var han fransman men naturaliserad moçambiker sen länge, och som sagt professor i juridik på det mest ansedda universitetet i Maputo. Varför det skedde, och vem som utförde det, vet man inte ännu, men det fanns en hotbild mot honom sen en tid tillbaks.

Fortsätt läsa ”Det politiska våldet visar sitt fula tryne”

Kultur, Utflykter

Kärt återseende

Lördagen 21/2 kom då det länge emotsedda besöket från (barnens) farmor och farfar. Kändes lite overkligt att det verkligen var dags nu efter allt skypande och mailande de senaste månaderna. Framåt 14 åkte vi ut till flygplatsen, och vi hade förstås fällt upp extrasätena längst bak i skuffen för att kunna trycka in sex personer plus bagage i bilen. Genom att visa sitt diplomatpass fick Karin tillstånd att gå in till passkontrollen för att möta upp dem redan där, för att kunna bistå om det dök upp eventuella problem som behövde portugisiska-kunskaper. Men allt gick så bra, och lyckligtvis hade alla väskorna kommit med efter bytena i Paris och Johannesburg.

Fortsätt läsa ”Kärt återseende”

Kultur, Skola

Kardemomme By / Kamomilla Stad på skolan

De senaste två veckorna har så gott som all sedvanlig undervisning legat nere på barnens skola. Istället har hela kollegiet och alla elever varit engagerade i uppsättningen av en teaterpjäs, närmare bestämt ”Folk och Rövare i Kamomilla Stad” (eller ”Kardemomme By” eftersom den norska originaltexten användes). Jag kan ärligt säga att bland oss föräldrar har diskussionens vågor böljat fram och tillbaks om rimligheten i att nästan inte ha några normala lektioner alls under hela denna period. Dock, i en så här pass liten skola är det rätt högt i tak för att pröva lite alternativa pedagogiska vägar, och lärarnas förmåga till att entusiasmera och motivera barnen hade vi fullt förtroende för.

Fortsätt läsa ”Kardemomme By / Kamomilla Stad på skolan”

Mat & dryck, Socialt, Vardag

Valentin-weekend

Den gångna helgen innehöll ett par ”laddade” datum. Först var det fredag den 13:e, som passerade utan något större väsen. För oss är det snarare en lyckodag eftersom Stella föddes en fredag den 13:e juli. Sen blev det lördag den 14:e, Alla Hjärtans dag eller Valentin-dagen, också det lite speciellt för oss eftersom Leo dessutom heter Valentin. Inte för att vi firar namnsdagar något särskilt, men om inte annat så var det iallafall en anledning till att gå ut och äta en god middag.

Fortsätt läsa ”Valentin-weekend”

Vardag

Halvårsjubileum

Idag, den 8:e februari, är det ett halvår sedan vi anlände till Maputo. En slags milstolpe tror jag, eftersom det sägs att det är just denna tidsrymd som det tar att anpassa sig och komma in i livet i ett nytt land. Jag har ju dock skrivit i ett tidigare inlägg att vi redan känner oss etablerade här, men jag antar att vi nu officiellt kan betrakta oss som inlemmade i det moçambikanska samhället.

Fortsätt läsa ”Halvårsjubileum”

Kultur, Utflykter

5 dagar, 4 länder, 255 mil

Även om vi kommer vara här i Moçambique i minst två år, har vi insett att det finns så mycket vi vill hinna se och göra så vi ska försöka ta alla chanser att komma ut och se oss omkring. Nu var det en ledig tisdag (Dia dos Heróis, till minne av de som stupade i befrielsekriget mot Portugal), så vi passade på att även ta fre+mån ledigt för att få en riktig långhelg. Målet denna gång var Lesotho, ett litet bergigt kungarike helt omslutet av Sydafrika, som vi hört så mycket gott om. Till skillnad mot i Swaziland har dock deras regent, Letsie III, ingen formell makt, utan fyller ungefär samma funktion som vår svenske Carl-Gustaf, dvs ingen alls förutom rent ceremoniella uppdrag.

Till Lesotho är det runt 100 mil så vi var tvungna att dela upp körningen dit och tillbaks på två dagar.

Fortsätt läsa ”5 dagar, 4 länder, 255 mil”

Sport

AFCON 2015

Nu är det högtidsstunder för alla fotbollsälskare häromkring. Slutspelet i Africa Cup Of Nations – AFCON – som är den afrikanska kontinentens motsvarighet till EM, drog igång förra veckan, men tyvärr utan deltagande från Moçambique. Som jag skrivit om tidigare var vi på en kvalmatch mot Kap Verde-öarna som ju ”Mamborna” vann, men det visade sig bli den enda vinsten. Moçambique kom därmed bara trea i sin grupp efter Kap Verde och Zambia, och det räckte ju inte för att kvalificera sig till slutspelet. Icke desto mindre visas alla matcher på TV här genom den sydafrikanska sportkanalen SuperSports försorg, vilket är en säker publikmagnet för de barer och restauranger i Maputo som har möjlighet att visa matcherna.

Fortsätt läsa ”AFCON 2015”

Politik

En historisk dag, trots allt

Som vi tidigare har konstaterat blev FRELIMO-kandidaten Filipe Jacinto Nyusi vald till ny president i Moçambique, blott den fjärde sedan självständigheten 1975. Den statliga valkommissionen CNE hade inte oväntat ingen speciell kritik av valet, medan den oberoende observatörsgruppen Electoral Observatory (en koalition av religiösa grupper och civilsamhällesorganisationer) i försiktiga ordalag uttryckte att valet var ”not free, not fair, not transparent”. Med andra ord var fusket återigen utbrett, och man kan tycka att efter 40 år av självständighet borde standarden på hela valprocessen vara högre.

Men oavsett vad man tycker om resultatet, i torsdags – den 15/1 – skulle Nyusi så installeras under pompa och ståt, och det var trots allt en historisk dag som vi inte får uppleva här på plats igen. Ceremonin gick av stapeln på Praça da Independéncia, vilket är platsen framför Maputos stadshus där också landets förste president Samora Machel finns på en enorm staty. Där hade massor av folk (inklusive mig) samlats, och innanför avspärrningar hade det byggts upp höga podier och VIP-läktare dit allsköns prominenta gäster var inbjudna.

Fortsätt läsa ”En historisk dag, trots allt”

Skola, Vardag

Upp på banan, in i matchen

Då kan vi lägga jullovet till handlingarna, och rätt skönt är det. Vi har sett och upplevt mycket under dessa lediga veckor, men nu känns det bra att vara tillbaks i ”vårt” Maputo och komma in i vardagsmatchen igen. Framför allt Leo har längtat tillbaks till skolan. Stella har ju klasskompisen Alma på våningen ovanför, men för Leo är det inte samma sak. Det är inte som i Örby där han mer eller mindre spontant kunde springa hem till någon av en handfull kompisar i närmsta kvarteren när leklusten föll på, utan här måste ”playdates” styras upp på ett helt annat sätt.

Nu gör också Skandinaviska skolan än mer skäl för namnet, eftersom till denna terminen har ett danskt syskonpar börjat. Brodern Thor går i Leos klass, så vi får se om de finner varandra. Helt klart kommer det att utveckla Leos engelska, eftersom det verkar vara detta språk de får mötas på.

Fortsätt läsa ”Upp på banan, in i matchen”

Historia, Samhälle, Utflykter

Swaziland

Tänk dig ett litet naturskönt och höglänt kungadöme, inklämt mellan jättarna Sydafrika och Moçambique, där det finns ett vänligt, stolt folk med levande traditioner, inte minst för vackra hantverksarbeten. Detta skulle kunna vara ett sätt att beskriva Swaziland, Afrikas sista absoluta monarki. Men man kan även med rätta hävda att det är ett extremt odemokratiskt och ojämlikt land på ruinens brant, tyngd av en enorm statsskuld, styrd med järnhand av kung Mswati III och en liten elit runt honom, som vältrar sig i lyx medan 70% av befolkningen måste klara sig på mindre än 2 US$ om dagen. Politiska partier är förbjudna, det finns ingen ”freedom of speech”, kritik mot kungen eller parlamentet jämställs med terrorism, landets medellivslängd är bland de lägsta i världen pga härjningarna av HIV och tuberkulos. And the list goes on…

Allt detta till beaktande är det ändå ett populärt land att besöka, och som turist lär du inte konfronteras med mer än den vackra ytan (men det är ju bra att upplysa sig om baksidan). Karin och jag var i Swaziland för 15 år sedan, och kände nu att vi ville komma tillbaks med barnen under jullovets andra hälft. Det är trots allt bara en dryg timmes bilresa till gränsen från Maputo.

Fortsätt läsa ”Swaziland”

Mat & dryck, Socialt

Gott nytt år – Feliz ano novo

Ja, så tog ett händelserikt 2014 slut. Vi firade in det nya året hos våra grannar på våningen ovanpå, Karins ambassadkollega Helena Hill med maken Mario och döttrarna Alma och Felice, som även hade besök av Helenas familj från Sverige. På menyn stod helstekt gris, en tradition från Marios födelseland Kuba, och vi bidrog med grillade räkor till förrätt som vår hemhjälp Salomé hjälpt oss att förbereda. Det blev en mycket trevlig kväll, och vid tolvslaget hade vi första parkett från balkongen för att se alla fyrverkerier.

Fortsätt läsa ”Gott nytt år – Feliz ano novo”

Utflykter

Tofo

Så var det dags för vårt första jullov i Moçambique. Terminsavslutningen var avklarad, skolkompisarna och ambassadkollegorna for iväg åt olika håll, och vi packade väskorna för en dryg veckas strandliv. Det finns förvisso en hel del utmärkta stränder med enstaka hotell närmare Maputo, men Tofo – ganska exakt 50 mil norrut – är nog den närmsta egentliga badorten som på något plan kan mäta sig med destinationer i Thailand och grekiska övärlden när det gäller utbud av boende, restauranger och aktiviteter. Längs den långa stranden finns ett stort antal hotell och privathus för uthyrning i olika prisklasser, och på gatorna runt Tofos lilla centrum/marknad finns ett litet kluster med restauranger och barer. Där finns också en hel del firmor som arrangerar dykutfärder, fisketurer, dhow-utflykter, valsafaris, surfkurser, quad bike-uthyrning, mm, för den som vill ha en mer aktiv semester.

Fortsätt läsa ”Tofo”

Socialt

Here today, gone tomorrow

Ramones-låten med denna titel handlar väl egentligen om ett kraschat förhållande, men jag tyckte den passade bra som illustration här också. Vi har tidigare idag varit på familjen Laus ”despedida” (avskedsfest) på skolan, och eftersom vi åker iväg på vår julsemester tidigt imorgon bitti ser vi inte dem mer innan deras återresa till Sverige… inte för den här gången iallafall. Som många andra svenska familjer nu för tiden tog de ett halvårs timeout från ekorrhjulet, men istället för att som alla andra åka till Thailand eller Spanien, valde de att skippa skyddsnäten och fara till Moçambique istället. Bara det värt en djup bugning av vördnad! Som jag nämnde i det föregående inlägget ligger det ju i sakens natur att det blir rotation i umgänget när man bor utomlands under de förutsättningar som vi gör, men de kommer definitivt att lämna ett tomrum efter sig i den skandinaviska kolonin.

Fortsätt läsa ”Here today, gone tomorrow”

Skola

Terminen går mot sitt slut

Det känns smått overkligt att höstterminen redan lider mot sitt slut. Så fort tiden har gått! Jag tänker tillbaks på uppropet och rektor Claras välkomsttal… då stod vi lite vilsna där på skolgården alldeles nyanlända, och det hade ännu inte riktigt sjunkit in att vi hade lämnat vår trygga svenska medelklasstillvaro bakom oss, för att istället leva i ett av världens fattigaste länder. Nu, drygt fyra månader senare, känns livet här alldeles självklart. Vi är etablerade och stortrivs. Detta är vår hemstad, pronto!

Denna sista skolvecka handlar det mest om mys och pyssel. Igår var barnen på studiebesök i en kyrka, och ett jämförande besök i en moské följer efter nyår. Idag inleddes morgonen med gympa där även föräldrar inbjöds att vara med, och alla uppmanades att bära röda kläder och gärna tomteluva också. Resten av dagen fick barnen göra lite vad de ville: t.ex. baka, bada eller ha trä- eller textilslöjd.

Fortsätt läsa ”Terminen går mot sitt slut”

Kultur, Skola

Lucia x 2

Svenskar i förskingringen tenderar att krama svenska traditioner extra hårt. Exempelvis har jag nog aldrig dansat så mycket runt stången som den sommar jag var i Paris och besökte syster Lotta, och vi hamnade på midsommarfirande bland andra svenskar på Sorbonne-universitetet. Och när det firas Lucia här i Maputo, sker det inte bara en utan två gånger.

Fortsätt läsa ”Lucia x 2”